Svenska

Författaren, musikern, artisten Ulf Lundell fortsätter sitt dagboksskrivande. I Vardagar 10 skildrar han våren och sommaren 2023.

Författaren, musikern, artisten Ulf Lundells dagbok från hösten och vintern 2023.

Albumserien är en hyllning till den svenska musikhistorien och albumet som format. Bok #5 i serien handlar om Noices skiva Tonårsdrömmar.<br/><br/> "En dag kom mamma hem med en kassett med Noice och en med Gyllene Tider. Jag fastnade direkt för Noice. Där fanns det farliga som jag suktade efter. 'Hit med lite farligheter!' skrek hela min ensamma lilla varelse. Och Noice hade allt det. De sjöng om livet ute på stan. Nere i tunnelbanan. Om att känna sig utanför och utstirrad. Om att vilja ha något mer. Om att inte passa in."<br/><br/> Författaren och krönikören Linda Skugge skriver om sin relation till Noice och deras betydelse för hennes eget musiklyssnande. Tillsammans med bandets basist och motor Peo Thyrén går hon igenom Tonårsdrömmar låt för låt och pratar om influenser och minnen. Linda har även intervjuat skivbolagslegendaren Ola Håkansson om talangtävlingen och kontraktsskrivandet, och producenten Peter Lindroth om sista mötet med sångaren Hasse Carlsson.

Med poetiska bilder och en egensinnig symbolvärld är OLA MAGNELL stilbildare. I sina sånger och texter går han alltid i närkamp med livets bångstyrighet, skärpt och iakttagande och ofta med humor. I <b>Ord och inga visor: låtlyrik 1973-2020</b> ingår nästan alla Olas utgivna sångtexter som fångar upplevelser och stämningar under fyra decennier. Denna nyutkomna upplaga har utökats med flera av Olas hittills opublicerade låttexter, postumt utvalda. <br/><br/>Ola Magnell hade en helt egen och unik röst, en låtskrivare som aldrig gick i någon annans ledband. Och han ställer sig i främsta ledet av rock- och vispoeter. Ibland kunde en låt komma till snabbt, vid andra tillfällen fick han invänta den där rätta frasen och en låt kunde då falla på plats först efter några månader. <br/><br/>Ola föddes 1946 och växte upp på Skälby gård utanför Kalmar. Efter gymnasiet prövade han på lite olika jobb innan han utbildade sig till journalist på Journalisthögskolan. Som låtskrivare debuterade han med singeln <i>Påtalåten</i> 1973. Därefter arbetade han med låtskrivande, skivinspelningar och scenframträdanden på heltid. Tre år efter debuten var han med och toppade skivförsäljningen med albumet <i><b>Nya perspektiv</b></i>. Tolv album och en handfull singlar hann Ola med och hans låtar har också genom åren hittat fram till många andra artister. Ola Magnell har hedrats med Cornelis Vreeswijk-stipendiet, Nils Ferlin-sällskapets trubadurpris och Fred Åkerström-stipendiet. Oförtrutet fortsatte Ola att spela in nya skivor och han tilldelades även SKAP:s stipendium till Evert Taubes minne och Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris - samt Olle Adolphsons minnespris postumt. <br/><br/>Hans mångårige vän, författaren och regissören ANDERS WÄLLHED, inleder boken med en personligt hållen prolog och många citat av Ola Magnell själv, som: "Det är svårt att motstå frestelsen att leva rövare med språket ibland."

Pianot Och Jag 1 [Bok / Häftad]

Hur fogar sig det senaste halvseklets visor in i den långa svenska vistraditionen? I En svensk visbok (2021) presenterades den svenska visan fram till 70-talet genom 99 visor och en psalm. Denna nya antologi, En ny svensk visbok, förhåller sig till den traditionen och tydliggör en utvecklingslinje fram till i dag. Fokus ligger som tidigare på den litterära visan, nu med namn som Kjell Höglund, Ola Magnell, Marie Bergman, Dan Berglund, Sofia Karlsson och Laleh Pourkarim - för att nämna några av upphovspersonerna man stöter på bland de hundra bidrag som samsas inom dessa pärmar. Somligt är välbekant medan annat kan benämnas okända pärlor, synnerligen väl värda att upptäcka. Liksom i den föregående visboken gör de enkla och stilrena musikarrangemangen En ny svensk visbok användarvänlig för alla musicerande som vill botanisera i vår levande vistradition. Till samtliga visor finns utförliga kommentarer. Boken är därtill illustrerad med ord- och tonkonstnärernas egna bilder.<br/><br/><br/><br/>Urval, kommentarer och ordförklaringar av David Anthin och Martin Bagge, som också har författat en längre introduction till boken. Inledning av Mats Malm.

1976 utgav Carl-Göran Ekerwald på Cavefors förlag Persiska antologin, ett urval av Eric Hermelins översättningar av persisk poesi från den klassiska eran 1000-1500. Boken blev något av en kultbok och har sedan dess utkommit i flera upplagor. Persisk balsam är en helt ny samling Hermelintolkningar. Här finns representerade de mest kända namnen från Persiska antologin - Attar, Omar Khaiyam, Rumi, Sanai och Sadi - men utrymme ges också Djami, Firdausi, Nizami, Baba Tahir och Ibn Said. Eric Hermelin lärde sig persiska under sina fem år som soldat i brittiska Indienarmén från vilken han avskedades med vitsordet: Conduct very bad... Uppförande mycket dåligt. Eric Hermelin levde ett stormigt liv, som alkoholist och slagskämpe. Men från det han var fyrtionio år satt han inlåst på mentalsjukhuset St Lars i Lund och gjorde bot för sina förseelser och försummelser genom att översätta tiotusen sidor persisk poesi. Syftet med översättningarna var, sade han, att väcka oss ur vår håglöshet, tina upp vår frusna tankeförmåga och sätta hjertats vågor i svallning de var som balsam för plågade och ångerfulla hjärtan. Hermelins tolkningar är allt igenom trogna mot originaltexten och utförda i en egenartat »barock« stilart som griper läsaren och som speglar översättarens kärlek och vördnad inför de gamla skaldeverken. Säger man att det funnits mer poetisk skapande kraft och ingifvelse hos denne man än i hela den samtida svenska vitterheten, har man sagt mycket lite. Vilhelm Ekelund om Eric Hermelin